LAG & UPPHOVSRÄTT

”När slutar upphovsrätten att gälla för bilder?”

Alla bilder skyddas enligt upphovsrätten, men man skiljer på »fotografiska verk« och »fotografiska bilder«. Här syns tågresenärer på 1950-talet, fotograferade av Lennart Nilsson.
Alla bilder skyddas enligt upphovsrätten, men man skiljer på »fotografiska verk« och »fotografiska bilder«. Här syns tågresenärer på 1950-talet, fotograferade av Lennart Nilsson.

Upphovsrätten skyddar alla fotografier från att användas olovligt, men inte i all evighet. Så när är det fritt fram att nyttja en bild som inte längre är färsk, och spelar det någon roll vad bilden föreställer? Kamera & Bild ger dig svaren.

På Kamera & Bild har vi genom åren skrivit mycket om upphovsrättslagen och hur du som fotograf har ensamrätt till att bestämma över hur dina bilder sprids till allmänheten. Vi har berört ämnen som »Vem äger rätten till bilderna jag fotar på jobbet?« och »Får jag upphovsrätt till bilden om mitt ansikte syns i den?«. Redan för tio år sedan sammanställde vi listan »Upphovsrätt för bilder – 30 vanliga frågor och svar« som fortfarande är en av våra mest lästa artiklar på kamerabild.se.

Det är tydligt att upphovsrätten intresserar många, som vill lära sig hur lagen skyddar ens bilder. Och det är ett starkt skydd, åtminstone i lagtexten. Hur det ser ut i praktiken är kanske mer diskutabelt. Men även om lagen gör gällande att »den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket« gäller detta inte i all evighet.

Upphovsrätten upphör till slut och det ska vi titta närmare på nu.

På Kamera & Bild har vi genom åren skrivit mycket om upphovsrättslagen och hur du som fotograf har ensamrätt till att bestämma över hur dina bilder sprids till allmänheten. Vi har berört ämnen som »Vem äger rätten till bilderna jag fotar på jobbet?« och »Får jag upphovsrätt till bilden om mitt ansikte syns i den?«. Redan för tio år sedan sammanställde vi listan »Upphovsrätt för bilder – 30 vanliga frågor och svar« som fortfarande är en av våra mest lästa artiklar på kamerabild.se.

Det är tydligt att upphovsrätten intresserar många, som vill lära sig hur lagen skyddar ens bilder. Och det är ett starkt skydd, åtminstone i lagtexten. Hur det ser ut i praktiken är kanske mer diskutabelt. Men även om lagen gör gällande att »den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket« gäller detta inte i all evighet.

Upphovsrätten upphör till slut och det ska vi titta närmare på nu.

Reportagebilder kan bedömas vara »fotografiska bilder« och skyddas då i 50 år från fototillfället. Här en säljkurs på Facit i början av 1960-talet.
Reportagebilder kan bedömas vara »fotografiska bilder« och skyddas då i 50 år från fototillfället. Här en säljkurs på Facit i början av 1960-talet.

Från exponeringstillfället skyddas alla typer av bilder enligt upphovsrätten. Men beroende på vilken sorts bild som fotograferas är skyddstiden olika. Man skiljer på »fotografiska verk« och »fotografiska bilder«. Exakt var gränsen går mellan dessa två är en gnutta luddigt, eftersom lagen inte definierar vad som krävs för att en bild ska uppnå verkshöjd. Uppstår det en tvist kring huruvida en bild är antingen det ena eller andra, så blir det ytterst en domstol som får avgöra saken. Och då tittar de på lagförarbeten och tidigare domar för att se viken praxis som gäller.

Enligt den uppnår en bild verkshöjd när fotografiet är ett resultat av en upphovsmans personliga och intellektuella skapande. Alltså att bilden är unik och har en särprägel. Om två personer oberoende av varandra fotograferar exakt samma bild så har den troligen inte uppnått verkshöjd. Men när någon har tänkt till och skapat något kreativt, får bilden antagligen beteckningen »verk«.

Yxigt jämföra proffs & amatör

Lite hårdraget brukar man kalla semester- och familjebilder för »fotografiska bilder«, eftersom dessa anses kunna vara tagna av vem som helst (och ofta se ungefär likadana ut), medan bilder av professionella fotografer i större utsträckning är »fotografiska verk«. Men oavsett hur professionell fotografen än må vara, är det ändå inte fråga om något verk om det vid samma tidpunkt fanns flera fotografer som oberoende av varandra tog snarlika bilder. Då hamnar de ändå i kategorin »fotografiska bilder«. Så kan det vara på till exempel en presskonferens, där fotografer trängs framme vid ett podium för att föreviga situationen. Bildresultaten kommer i stort sett påminna om varandra, även om någon fotograf kanske fångade en glad min medan en annan fick en sur. Det är hur som helst inte tillräckligt stora skillnader för att någon av bilderna ska anses vara ett personligt och intellektuellt skapande.

Att göra en uppdelning mellan proffs och amatör blir därför yxigt i detta sammanhang. Inte minst eftersom en amatör likaväl kan skapa unika bilder som har en särprägel, alltså verk.

Skyddstiden för bilder kan variera mellan olika länder. Bilden: Kungsgatan i Stockholm, december 1967.
Skyddstiden för bilder kan variera mellan olika länder. Bilden: Kungsgatan i Stockholm, december 1967.

70 år efter fotografens död

Att försöka avgöra om en bild är ett verk eller »bara« en bild spelar som sagt roll när det kommer till skyddstiden, eftersom den är olika lång. Det som gäller är följande: En bild med verkshöjd skyddas enligt upphovsrätten i 70 år efter att fotografen har dött, medan de utan verkshöjd – alltså alla andra fotografiska bilder – skyddas i 50 år från det att bilden togs.

När upphovspersonen till ett verk avlider är det arvingar eller testamentstagare som övertar rättigheterna, fram till det sjuttionde året efter fotografens dödsår. Men sen är det fritt fram för vem som helst att använda verket, framställa exemplar av det och sprida det till allmänheten. Då behöver man inte heller namnge upphovspersonen vid en publicering, eftersom även den så kallade ideella rätten har upphört.

Det finns många bilder av Lennart Nilsson på digitalt­museum.se, som den här av skidåkare i Björkliden 1956.
Det finns många bilder av Lennart Nilsson på digitalt­museum.se, som den här av skidåkare i Björkliden 1956.

Det handlar alltså om långa tidsperspektiv, även om upphovsrätten för fotografiska bilder är kortare. Men 50 år från exponeringstillfället är också en lång tid.

Vad innebär då dessa skyddstider i prak­tiken?

Om du skulle vilja använda en bild av Denise Grünstein som gick bort tidigare i år, får du vänta till efter 2093. Hennes konstnärliga bilder bedöms antagligen som verk, och skyddas därför av upphovsrätten under de kommande 70 åren. Att fritt använda hennes fotografier blir därför något som först kommande generationer får möjlighet till.

För dig som vill nyttja fotografiska verk i dag, ska du söka bland fotografer som dog före 1953. Deras verk är 2023 fria att använda.

Verk av Lennart Nilsson, som gick bort 2017, blir fria först efter 2087. Som till ­exempel hans bilder till boken »Ett barn blir till«. Men alla hans bilder behöver inte ­nödvändigtvis vara skyddade så länge, eftersom han inledde sin karriär som reportagefotograf. Sådana bilder kan istället bedömas vara »fotografiska bilder« och skyddas då i 50 år från fototillfället. Men att plocka upp en Lennart Nilsson-bild utan att ha klart för sig om det är ett verk eller en bild, är ett risktagande. Det kan som sagt bara en domstol avgöra. Men om du ändå vågar ska du i skrivande stund välja fotografiska bilder som är tagna före 1973. Sen finns det gott om bilder av Lennart Nilsson på digitaltmuseum.se, där de ofta har fått märkningen »public domain« och alltså redan bedömts som fria att använda. Ett tips ifall du vill vara på den säkra sidan.

Reportagebilder tagna före 1973 kan vara fria att använda, som till exempel den här när Olof Palme 1968 talade under kårhusockupationen i Stockholm.
Reportagebilder tagna före 1973 kan vara fria att använda, som till exempel den här när Olof Palme 1968 talade under kårhusockupationen i Stockholm.

Lagen ändrades 1994

Även på Wikimedia görs ofta bedömningen att reportagebilder tagna före 1973 är fria att använda, som till exempel en bild av när Olof Palme 1968 talade under kårhusockupationen i Stockholm (se bild här ovan). Vem som är fotograf framgår inte, bara att den kommer från Pressens Bild. Motivet är fångat i stunden, och påminner till viss del om exemplet ovan i texten där flera fotografer trängs kring ett podium. En annan fotograf skymtar dessutom till höger om Olof Palme. Att bilden från kårhuset skulle bedömas som ett verk är högst osannolikt, eftersom situationen finns dokumenterad i flera fotografers kameror med resultat som antagligen ser ut på liknande sätt.

På Wikimedia-sidan står det dessutom att bilden är fri att använda eftersom den är skapad före 1 januari 1969. Detta årtal nämns ofta i samband med upphovsrätt för bilder, och en lagändring som gjordes 1994 har haft stor betydelse för det. Då försvann något som kallades fotolagen, och fotografier kom istället att omfattas av upphovsrättslagen. I och med detta förändrades också skyddstiden till viss del, då den gamla fotolagen skyddade »bilder i allmänhet« i enbart 25 år från fototillfället, istället för dagens 50. För bilder av »vetenskapligt eller konstnärligt värde«, som det står i den gamla lagen, var skyddet motsvarande det som finns för dagens verk, alltså 70 år efter fotografens död.

När lagen ändrades 1994, då hade alltså bilder som var fotograferade före 1969 redan blivit fria att använda – om de inte hade ett konstnärligt värde. Det 25-åriga skyddet hade löpt ut. Därför var årtalet 1969 under lång tid intressant, även efter 1994. Men sedan 2019 spelar det förstås mindre roll, eftersom den nya skyddstiden på 50 år då »hann ikapp«. I år är det som sagt fritt fram att använda fotografiska bilder som är tagna före 1973.

En man tar en rökpaus på tåget, fotograferad under 50-talet av Lennart Nilsson.
En man tar en rökpaus på tåget, fotograferad under 50-talet av Lennart Nilsson.

Notera att den här artikeln utgår från vad svensk lagstiftning säger om upphovsrätt. Det kan se annorlunda ut i andra länder. Inom EU är skyddstiden ofta densamma mellan länderna, men i till exempel USA är den endast 50 år från fotografens död. Ett antal länder i världen har dessutom längre skyddstid än 70 år, som Mexiko med 100 år och Jamaica med 95 år.

Vilken lagstiftning ska man då rätta sig efter när man hittar en bild på internet? Vi lever trots allt i en global värld. Tumregeln är att man ska utgå från det land där fotografen har sin hemvist, eller hade under sin levnadstid.

Tillåtet för privat bruk

Till sist: Att använda offentliggjorda verk som skyddas av upphovsrätten, är tillåtet så länge du gör det för enbart privat bruk. Då är det tillåtet att framställa ett eller några få exemplar av den andres verk. Du får även visa en sådan kopia för din familj och närmaste vänkrets, men det är inte tillåtet att sprida den till allmänheten genom att till exempel publicera verket på din Instagram-sida. Då har du begått ett upphovsrättsbrott.

Detta är en PLUS-artikel. Som plusmedlem får du:

  • Omedelbar & obegränsad tillgång till denna och alla artiklar
  • Fördjupande reportage, fotoskolor, guider & mycket mer
  • Inbjudningar till VIP-event
  • Exklusiva erbjudanden från våra samarbetspartners

Prenumerera

Välj period och betalning. Köp med engångsköp eller välj en prenumeration så debiteras du inför varje ny period. Avsluta när du vill.

Ett år för bara 449 kr

Prenumerera

Engångsbetalning: Betala snabbt och enkelt för direkt tillgång till denna artikel