Upphovsrätt & AI-bilder – så säger lagen om genererade verk

Kan du publicera dina AI-genererade bilder och filmer från exempelvis tjänsterna Adobe Firefly, Midjourney Dall-E, Stable Diffusion, Emu, Lumiere eller Runway – utan problem? Och vem äger egentligen upphovsrätten till de skapade bilderna – du, AI-företaget, de kreatörer vars bilder modellen tränats på – eller är det alla eller ingen?

Vi reder ut vad som gäller just nu och hur du ska tänka kring ditt skapande eller dina publiceringar. Men först en diskussion om problematiken.

Ett verk med verkshöjd är skyddat

För att att fotografiskt verk eller en bild ska bli upphovsrättsskyddat krävs att skapelsen har något som gör det unikt, alltså att det skiljer sig från andra liknande verk och att det ligger en egen idé bakom bilden. Att exempelvis härma ett fotografi eller imitera en tidigare bild strider inte mot upphovsrätten, eftersom det är själva resultatet som räknas – inte idén – och det är mycket som ska till för en bild att bli exakt likadan.

I upphovsrättslagen kan vi läsa följande:

»Upphovsrätt innefattar uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik.«

Däremot finns det andra tillfällen där det inte går att kopiera idéer, som en specifik form, formgivning eller ett varumärke som är skyddat. Därför får man inspireras av andras bilder och fotografier i sitt skapande när man fotograferar eller skapar, något som går under ett konstnärligt sammanhang med konstnärliga ambitioner. 

Ett exempel som tagits upp är Markus Anderssons verk "Syndabockar" där han använt sig av Jonas Lembergs fotografi på den länge huvudmisstänkte för mordet på Olof Palme – Christer Pettersson – som förlaga till sin egen målade bild. Men det nya verket var enligt den dom som föll ett nytt och självständigt verk:

»Personen finns visserligen med i målningen och utgör ett centralt motiv, men tavlans komposition tar över och blir det dominerande. Målningen får en helt annan mening än den som fotografiet har.«

Mycket oklart med AI

Problematiken vi nu bemöter med AI och generativ AI när det gäller bilder är bara startskottet för allt fler frågor som måste bemötas, besvaras och utredas. Detta har nu också tagits upp till diskussion i USA där över 200 organisationer och företag som arbetar med AI, bland annat Adobe, Apple, Microsoft, OpenAI, Nvidia och Meta, har anslutit sig till den nya organisationen "US AI Safety Institute Consortium", förkortat AISIC.

AISIC ska diskutera alla möjliga infallsvinklar för just AI, och i detta fall med bilder även ta upp riktlinjer för hur vi ska förhålla oss till den nya verkligheten med vad AI kan bidra till. Genom organisationen ska problem som bilders ursprung kunna diskuteras, för att hitta en lösning som kan verifiera hur en bild kommit till, något som är extra viktigt för exempelvis journalistiken och bildjournalister.

Problem med AI-träning

Ett stort problem som diskuteras är hur upphovsrätten fungerar när man kommer till hur de olika AI-modellerna tränas. Upphovsrätten skyddar dina verk och fotografier mot kopiering, men om du publicerat bilden på internet på exempelvis sociala medier, i en blogg eller hemsida – och en AI-modell tränas på bilden – så kan det ses som en sorts kopiering.  

Skulle man exempelvis kunnas skriva en ytterst detaljerad beskrivning av en bild som finns i AI-modellen så skulle man teoretiskt kunna få ut en bild som ser i princip likadan ut – en kopia. Detta har också testats med relativt bra resultat, även om det inte har prövats hur upphovsrätten ser ut för det AI-skapade verket.

Utgångspunkten är alltså att det skulle kunna vara upphovsrättsbrott hos företagen som tränar sina modeller eftersom möjlighet till kopiering finns, men å andra sidan handlar det även om i vilket syfte som modellen används: är det kommersiellt eller för forskning? I det första läget kanske det inte är lagligt – med det är det i det andra.

Adobe var exempelvis tydliga med att deras generativa AI-modell Firefly var tränad enbart på sina egna stock-bilder, något som de själva har licens för. På så vis har alltså Adobe rättigheterna till bilderna, bildinnehållet och ska enligt dem själva vara helt lagliga – även om detta inte har prövats.

Tittar vi istället på AI-modellen Midjourney så har den tränats på miljoner bilder på nätet, där det finns möjlighet att både din och min bild finns med som grund för att vara med i skapandet av nygenererade bilder skapade av en textprompt. Här blir det alltså en gråzon med var ursprunget är – å ena sidan skiljer sig en AI-genrerad bild från ett original då det inte är samma bild – men å andra sidan bygger den på upphovsrättsskyddat material.

Dessutom finns med dagens modeller även möjligheten att ladda upp egna bilder (eller någon annans också, för den delen), för att tilldela en bilds attribut till den AI-genererade bilden, något som gör att man kan härma en fotografs eller konstnärs stil, färg och karaktär i sina egenproducerade bilder genom AI-modellen man använder.

Så säger lagen om AI och upphovsrätt

Vad som gäller för AI-bilder och generativ AI och upphovsrätt så finns flera olika ingångar. Många delar behöver prövas för att vi ska kunna kliva ut gråzonen för vad som är lagligt eller inte, något som görs via rättsfall som det med Markus Anderssons "Syndabockar"-verk. 

Men det vi kan utläsa idag, 2024, är tolkningen hos upphovsrättslagen som gör det klart att verk eller skapelser som ett AI-system skapat själv inte kan få upphovsrättsligt skydd. Anledningen är att detta enbart kan ges åt verk som skapats av människor, något som testats i exempelvis fallet med apan Naruto som 2011 tog en selfie med fotografen Davis Slaters kamera. Den amerikanska domstolen kom fram till att ett djur inte kan ha upphovsrätt – och att det heller inte är fotografen som äger upphovsrätten. Bilden är därför fri att använda då den saknar upphovsrättsligt skydd och faller under "public domain", alltså allmän egendom. 

Däremot finns gråzoner där en människa har varit inblandad och gjort delar av verket – något som blir aktuellt i fallen med generativ AI då en människa faktiskt hjälper till med instruktioner till en AI-modell för att kunna skapa sin bild. Problemet då är att det måste värderas och undersökas hur stor insatsen hos en person är.

Insatsen består i att beskriva hur bilden som genereras ska se ut, vad den ska innehålla och hur dess karaktär är, lite som att beskära en scen ur verkligheten där man får välja själv vad som ska vara med eller inte. Men den kreativa insatsen måste vara signifikant, är den för enkel eller snabb har man lagt över för mycket till modellen och minskat sin egen insats.

Ett exempel på detta var när amerikanskan Kris Kashtanova skapade en tecknad serie eller så kallad grafisk roman, med hjälp av Midjourney. I ett första steg fick hon upphovsrätten för detta, men efter en runda till kom man fram till att så inte skulle vara fallet – serien hade helt skapats av Midjourney och Kris egna insats var för liten för att verket skulle upphovsrättsskyddas.

Som ett led i detta har Kris nu skapat en egen serie som hon ska använda sig av för att träna Midjourney med – något som enligt henne själv ska ge henne upphovsrättsskydd för det hon skapar i Midjourney, då hon ökat sin bidragande insats för bildernas ursprung som kommer ur AI-modellen.

Eftersom det är just originaliteten och verkshöjden som skapar upphovsrättsskyddet för bilden så är det också den som räknas. Till detta kan man lägga ingredienser som hur avancerad prompt man använt för sina instruktioner, om man efterbehandlat eller arbetat vidare med bilden och hur man gått till väga i processen.

Svaret blir därför att det är svårt att ge ett entydigt svar eftersom det måste bedömas från fall till fall, men har din insats varit minimal så är verket inte skyddat av upphovsrätten. På samma vis kan det vara upphovsrättsbrott om du delar någon annans AI-bild – den kan ha tillräcklig verkshöjd och vara upphovsrättsskyddad beroende på hur den uppkommit.

Så här skriver exempelvis Patent- och registreringsverket, PRV:

»För att man ska kunna få upphovsrätt krävs att den som skapat verket är människa, och har kunnat göra fria kreativa val. Därför har ingen upphovsrätt på en bild helt framställd med ett AI-verktyg där du bett datorn skapa en bild utifrån en textinstruktion. Användarrätten kan dock vara skyddad genom användarvillkor som du godkänt när du skapade ett konto i verktyget.«

Undvik att dina bilder tränar modeller

På sajten Spawning.ai kan du söka efter bilder som använts för AI-träning genom text, bild eller per sajt i det som de kallar för "Have I Been Trained?". Tanken med sajten är att personer ska kunna hävda sin rätt och upphovsrätt, och blockera möjligheten till att kommande AI-modeller tränas av dina verk.

Vid ett test på sajten upptäcktes flera bilder som använts för träning av AI, vilket innebär att många som har bilder på internet indirekt också bidrar till upplärningen av de olika modellerna.