https://www.kamerabild.se/nyheter/analys-nikon-z9-oppnar-for-en-ny-generation-proffskameror
547919
Nyheter
falskt
Nyhet

Analys: Nikon Z9 öppnar för en ny generation proffskameror

[{ msrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/z_9.jpg?itok=Y-1JlV3Q', src: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/styles/article_image/public/field/image/z_9.jpg?itok=Y-1JlV3Q', osrc: 'https://www.kamerabild.se/sites/kamerabild.se/files/field/image/z_9.jpg', w: 2000, h: 1315, title: ' ' },]

Totalbetyg

Snabbare och bättre än proffskameran D6 – så säger Nikon själva om sin kommande spegellösa proffsmodell Z9. Här tar vi en djupdykning in i vad vi vet om Z9 och vad detta kan innebära för framtiden.

Nikon har precis släppt sitt pressmeddelande om att de kommer att släppa sin första spegellösa proffsmodell Z9 under 2021. Även om vi visste att en Z-modell i proffsklass så klart låg i pipen hos Nikon, så visste vi vare sig hur långt de kommit i processen, vilka riktningar kameran skulle ta, samt när den skulle komma.

Men för att förstå sammanhanget kring kommande Z9 återkopplar jag till min analys i artikeln "Nikon D6: Våra första intryck och analys av proffskameran" som jag för drygt ett år sedan publicerade som första nordisk journalist. Artikeln gav en första inblick i hur Nikons nya flaggskeppskamera i DSLR-segmentet, D6, var att använda i verkligheten.

 

Specifikationerna hos D6 var då tillkännagivna någon vecka innan, något som resulterat i ett kluvet intryck hos kameraentusiaster både här och där, men kanske främst i sociala medier, med besvikna kommentarer. En del av diskussionen landade kring modellbeteckningen, där vissa menade att nya D6 egentligen är en D5s – en förfining av det tidigare flaggskeppet Nikon D5 – och inte värdig att höjas upp ännu en siffra i hierarkin.

Även om D6 handlade om förbättringar mot D5 som var väl värda för proffsfotografer med specifika behov – som den nischkamera som D6 faktiskt är – så uttalade jag ändå ett visst medhåll för kritiken då Nikon möjligen gått bet på att övertyga den potentiella massa av köpare som inte befinner sig i den direkta målgruppen.

Ena sidan av Nikon Z9. Här syns knappar för ISO, exponeringskompensation och video.

Pro-DSLR har förfinats klart

I min analys i februari 2020 gjorde jag antagandet att "ekvationen hos Nikon har – hoppas jag för deras egen skull – antagligen varit att sätta färre resurser på en i princip avslutad kamerageneration inom proffssegmentet för att istället högprioritera utvecklingen av en ny professionell och spegellös Z-produkt för yrkesverksamma fotografer".

Det vi nu ser är att så är fallet, när Nikon är först ut bland kameratillverkarna att påvisa en uppgradering av sin tidigare DSLR-version i proffssegentet för fullformat till förmån för en spegellös sådan (givetvis finns redan spegellösa pro-inriktade kameror som Panasonics S-kameror, Sony A1/A9 IIOlympus OM-D E-M1X och Fujifilm GFX-100), men här snackar vi både fullformat, kameror med inbyggt batteri-/vertikalgrepp samt en ergonomi som helt enkelt fungerar hos yrkesverksamma fotografer.

Med denna prioritering från Nikon är det därför inte svårt att se att Nikon D6 fick just de förbättringar de fick, och att det dessutom var svårt att förbättra konceptet ytterligare – på bekostnad för det tekniska godis som avancerade amatörfotografer gärna sett. Ergonomin har förfinats in i det minsta i flera, flera år, med endast små förändringar i designen mellan de olika iterationerna, samtidigt som det mekaniska vevandet har murat igen möjligheterna att ta ett stort steg framåt kring autofokus, snabba bildserier och annat.

Reglaget på kamerans ovansida som Nikon kallar "Tre kungar" hos exempelvis D6 – har det månne blivit "Fyra kungar" hos Nikon Z9?

Sökaren är grejen för proffsen

När Canon släppte sin 1D X Mark III för drygt ett år sedan i januari 2020, uttalade man tydligt att den spegellösa tekniken inte var mogen inom proffssegmentet, i varje fall inte gällande den tidsfördröjning eller lagg som finns inbyggd i signalhanteringen mellan sensorn och bilden som visas på den elektroniska sökarbilden. Proffsen ville ha äkta vara, en snabb spegelreflexkamera utan lagg med ett mer jordnära samspel mellan fotografen och det som fotograferades, menade de.

Nikon själva kommenterade aldrig dessa tankar kring den elektroniska sökaren hos D6, möjligen för att de redan hade övervunnit det tekniska hindret, eller så hamnade diskussionens fokus helt enkelt mer riktad mot specifikationerna som hos en "D5s". Nu kan man uttrycka sig omvänt jämfört med mina ett år gamla tankar, nämligen att för Canons skull, hoppas att de inte bränt alla sina resurser på sina EOS R5/R6-kameror, som de med intervaller släppte teasers på under 2020. Men kanske främst den utvecklingstid de måste ha allokerat för utvecklingen av 1D X Mark III – som tog en redan extremt bra proffskamera hos Mark II och förbättringarna mot denna föregångare – både ett eller två steg högre än förbättringarna mellan D5 och D6.

Har Nikon löst lagg-problemet med elektroniska sökare för snabba situationer (vilket en snabb stackad sensor skulle kunna göra) så kommer laggen bli så minimal att den inte påverkar fotografens förmåga att ta bilden vid rätt tillfälle, utan att denne ser det som händer i sökaren i nära på äkta realtid. Lösningen heter processorkraft, korta signalvägar och integrerade kretsar som samspelar och kommunicerar med varandra ruskigt fort.

Försök till jämförelse mellan Nikon Z9 (vänster) och Nikon D6 (höger). Även om vi inte har exakta mått kan man enkelt trimma bilderna mot varandra för att få en upplevelse av måtten hos Z9 jämfört med D6.

Nikon Z9 liknar D6

Jag har sagt det förut och säger det igen: det som gäller och är viktigast för professionella användare är inte upplösningen, utan snarare ergonomin, hållbarheten och teknikens möjligheter att förbättra det professionella arbetsflödet för yrkesverksamma. På det vis var D6 en förbättring för inbitna sportfotografer, med ökat stöd för snabb hantering och dataöverföring. Sådant som räknas i deras yrkesutövning. 

Hos Z9 (med utgångspunkt från den bild de släppt på kameran, även om de anger att vissa förändringar kan ske) ser vi därför stora likheter med ergonomi och handhavande, något som jag själv så klart också hoppats på: ett kamerahus som följer de strömlinjeformade ergonomiska egenskaperna vi hittar hos dagens utmejslade DSLR-design, som visat vara typiskt optimalt. Detsamma gäller också storleken. Försöken vi noterat hos Sony med exempelvis A1 och A9/A9 II har så klart mynnat ut i extremt bra kameror rent tekniskt, men handhavandet har gått sin egen väg eftersom teknisk design många gånger vunnit utvecklarnas interna tävling mot de som å andra sidan söker en ergonomi och design som strävar efter det motsatta – där arbetsflödet blir a och o och ingenjörskonsten sekundär. 

Här ovan syns ett försök till jämförelse mellan Nikon Z9 (vänster) och Nikon D6 (höger). Även om vi inte har exakta mått på Z9 kan man enkelt trimma bilderna mot varandra för att få en upplevelse av måtten hos Z9 jämfört med D6. Med utgångspunkterna från knappsatser, reglage och annat kan man anta att vi ligger rätt nära verkligheten om Nikon Z9 ligger på ungefär samma storlek (eller antagligen något mindre) än D6. 

Hos Nikon D6 fanns knappen för justering av AF-läge på sidan. På bilden av Nikon Z9 hittar vi samma knapp, men något insjunken och riktad, för bättre ergonomi.

Nu har vi inte sett baksidan, men det är nog inte helt fel att anta att Nikon vill reducera vikten något – om de kan. Den jakten känner vi nämligen igen hos tidigare modeller inom proffssegmentet.

Vi kan också notera vissa designförändringar jämfört D6 och Z9. Över lag följer ergonomin en blandning av grunderna hos D6, samtidigt som vi hittar flera delar Z-design hos Z9. Hos Nikon D6 fanns knappen för justering av AF-läge på sidan. På bilden av Nikon Z9 hittar vi samma knapp, men något insjunken och riktad, för bättre ergonomi. Reglaget för "Tre kungar" verkar ha fått ännu en kung, och skyddskåpan har försvunnit, samtidigt som själva vredets räfflade yta blivit större.

Stackad sensor och snabbare bildprocessor

För att fånga video i äkta 8K krävs 33,9 megapixel i upplösningen 7680x4320 för 16:9-format, och givet att sensorn måste vara i klassiskt 3:2-format för stillbilder så kommer upplösningen behöva vara runt minst 39,3 megapixel – och till detta kan vi sannolikt addera några extra megapixlar för en elektronisk bildstabilisering. 45 megapixel är då på tapeten, eftersom signalhantering och dataskyffling i kretsar blir extremt mycket mer hårdjobbat för processorn desto högre upplösning en kamera har – något som vanligtvis hittills varit ett "big no-no" gällande sportfotografer.

Keiji Oishi, Nikons divisionschef för foto, har tidigare i en intervju med tekniksajten Dpreview sagt att just möjligheten att filma i 8K är en viktig funktion att ha med i en kommande proffskamera. Detta skulle innebära att man med Z9 också satsar bredare än att bara nischa in sig mot sportfotografer, som ändå främst koncentrerar sig främst på stillbild. För en fältreporter kan möjligheten att filma i 8K vara framtiden, dels för att extrahera stillbilder, men även för att både kunna bildstabilisera i efterbehandlingen eller använda trick som beskäring för att simulera scenbyten eller inzoomningar.

Sammanvägt innebär dessa delar – en högupplöst sensor, snabb seriebildstagning och videoutläsning i 8K – att värmeutvecklingen blir en del av utmaningen. Genom att på förhand bygga in ett batterigrepp går det att kyla av elektroniken på ett smart sett, samtidigt som man får just ett extra vertikalgrepp med möjlighet till ökad batteriprestanda. Kostnaden är så klart vikten, och här är det som vanligt en balansgång som gäller – storlek, vikt, snabbhet, batteriprestanda.

En sensor över 50 megapixel kan vi därför antagligen glömma, även om det är bekräftat att sensorn som sitter i Z9 är en stackad CMOS-variant som Nikon själva designat, om än som en vidareutveckling på en Sony-sensor som sedan optimeras separat för Z9 – ett vanligt grepp som vi sett sedan tidigare när det gäller användningen av den senaste halvledartekniken. Stackningen i sig betyder att minneskretsarna sitter lägligt nära till hands under sensorns "sensels" för att snabbt kunna transporteras vidare.

En ny generation

Om Nikon nu spelar in alla specifikationer rätt och inte hittar en hybridlösning på det som verkligen behövs – en laggfri elektronisk sökare som kan leva upp till upplevelsen i en analog optisk sökare – så har ett stort hinder överbryggats för att nå en ny milstolpe, nämligen en ny generation proffskamera som tar den spegellösa tekniken in i ett nytt skifte.

När Nikon själva meddelar att "Z9 erbjuder användarna en oöverträffad upplevelse när det gäller enastående prestanda och användbarhet, och den överträffar tidigare digitala SLR-kameror och spegellösa kameror", så hoppas jag verkligen att man inte tar i för mycket.

Ett sådant påstående måste nämligen backas upp med många rätt ikryssade rutor – och jag hoppas att Nikon levererar vad de lovat – då har de tagit klivet framåt som alla professionella, yrkesverksamma sport- och pressfotografer som valt att fotografera i fullformat väntat på, och dessutom tillkännagivit det först. Och grunden finns där, med Z-objektiv som levererar i toppklass, med en redan uppfylld treenighet för proffsen med objektivtrion Z 14–24mm f/2,8 S, Z 24–70mm f/2,8 S och Z 70–200mm f/2,8 S VR som finns med i varje pressfotografs kameraväska.

Vad tycker du?

Håller du med skribenten om Nikon Z9?

Resultatvisning: 
0
547918
gr:rror validating access token: Sessi