LAG & UPPHOVSRÄTT

Fotograferade skyddsobjekt – frias från olovlig avbildning

Bilden har inget med artikelns händelse att göra.

En journalist som fotograferade Säpos huvudkontor har friats i hovrätten.

Calle Rosenqvist ^{CALLE@KAMERABILD.SE}

Publicerad 27 mar 2024 kl 13.54

En journalist hade ett inplanerat besök på Säkerhetspolisens huvudkontor i december 2022, när han fotograferade den säkerhetsklassade byggnaden med sin mobiltelefon. Skyddsvakter på plats grep mannen och tog hans mobiltelefon i beslag – och åtalades senare för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Journalisten säger att han inte fått information om fotoförbudet, inte kände till de förhållanden som gällde på plats och att han inte såg någon skylt som angav fotoförbudet vid byggnaden förrän han kom fram till kontorets entré.

För fotoförbud på en plats eller byggnad krävs även ett beslut som gör ett "skyddsobjekt som omfattas med fotoförbud", något som alltså inte gäller alla skyddsobjekt per automatik. Åklagaren presenterade däremot aldrig några bevis för att så var beslutat, heller inte någon beskrivning om skyltning kring detta. Sammanslaget fanns inga förutsättningar att döma honom då det var oklart vilka skyltar journalisten hade kunnat se.

Så här kan en modern förbudsskylt mot fotografering av skyddsobjekt se ut. Notera den överkryssade kamerasymbolen uppe till höger på skylten som krävs för just fotoförbud.

”Får jag fotografera vad och vem som helst i staden?”

Många fotografer ger sig ut på stadens gator för att fotografera – men vad gäller när man fotograferar på allmän plats? Får man fotografera vem som helst? Vad säger GDPR om fotografering och publicering av bilder från allmän plats – och vad säger lagen? Kamera & Bild ger dig svaret.

Den 1 januari 2023 ändrades även lagen, där man i tryckfrihetsförordningen fört in syftet med fotograferingen. Vid tidpunkten när journalisten fotograferade Säpos huvudkontor i egenskap som journalist kan man anta att syftet var att publicera bilden.

Själva fotograferingen skedde före lagändringen, och följer då praxis från Högsta domstolen där ansvarsbestämmelserna i skyddslagen vid tillfället stod i strid med anskaffarfriheten enligt yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, om fotograferingen eller annan avbildningen av skyddsobjektet skedde för att bilderna skulle publiceras.

Ansvarsbestämmelsen kunde alltså inte tillämpas i detta fall, samtidigt som det var oklart vilka skyltar som faktiskt gick att se, vilket gör att journalisten frias i hovrätten.

Fyra områden med fotoförbud – annars fritt fram

Sommar och sol innebär mycket fotografering. Men vad händer när någon säger ”här får du inte fota”. Lär dig det snabba svaret av SFF:s jurist Thomas Riesler.