AI // Lag & Rätt

EU-regler spikade: AI-genererade bilder måste märkas

AI-genererad bild i Adobe Firefly v2. Personerna finns inte.

Idag röstade EU för förslaget på "AI Act" som är tänkt att reglera användningen av artificiell intelligens. En av flera regler är att AI-genererade bilder måste märkas när de skapas.

EU:s förslag från 2021 för en reglering av användningen av AI och tjänster inom generativ AI, kallad "EU AI Act" – har röstats igenom av EU-parlamentet med 523 röster för, 46 mot, och 49 nedlagda.

Det genomröstade förslaget som nu tros bli lag i maj i år, är uppdelad i olika undergrupper beroende på hur farliga de anses vara. När det gäller bilder, övervakning och AI lutar sig förslaget på de civila rättigheternas upprätthållande, som berör bland annat ansiktsigenkänning och AI, där man inte får använda biometri från övervakning eller filmning, eller från bilder på internet, för att skapa databaser. 

De tjänster som använder AI måste också vara transparent och meddela användaren om att det är just en AI-tjänst. För tjänster som använder generativ AI för att generera eller manipulera bild-, ljud- eller videomaterial som kan likna riktiga personer, platser eller händelser som skulle kunna uppfattas av en person som autentiskt – exempelvis så kallade "deep fakes" som bland annat nakenbilderna på sångaren Taylor Swift – måste materialet tydligt anges att innehållet har skapats eller manipulerats av AI av den genererande modellen eller programmet.

Vidare står det att "efterlevnaden av denna transparensförpliktelse ska inte tolkas som att användningen av systemet eller dess utgång hindrar rätten till yttrandefrihet och rätten till konstnärlig frihet och vetenskap som garanteras i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt när innehållet utgör en uppenbart kreativ, satirisk, konstnärlig eller fiktivt arbete eller program, med lämpliga skyddsåtgärder för tredje parts rättigheter och friheter".

Uttrycket "deep fake" beskrivs så här i förslaget: "Deep fake betyder AI-genererat eller manipulerat bild-, ljud- eller videomaterial som liknar befintliga personer, föremål, platser eller andra enheter eller händelser och skulle falskt framstå för en person som autentiskt eller sanningsenligt". AI-program som däremot använder AI för att bistå exempelvis vid bildbehandling (AI och inte generativ AI), behöver inte markera sina resultat som "genererade med AI".

Också användningen av upphovsrättsskyddat material som används vid träning av AI-modellerna kräver tillstånd från upphovsrättsinnehavarna, med vissa undantag som exempelvis vetenskapligt producerat och öppet material. 

Generativ AI för text, som exempelvis ChatGPT, kommer att behöva följa viss transparens, bland annat att berätta att innehållet har genererats av AI i sina resultat, designa modellen för att motverka genererandet av illegalt material samt krav på publicering av en sammanfattning av upphovsrättsskyddat material som använts för träning av modellen. 

Genomröstningen av EU AI Act innebär att de nya reglerna kan börja gälla redan i maj/juni 2024. Överträdelser kan ge böter på upp till 35 miljoner euro för företag.

Dessutom finns även "US AI Safety Institute Consortium", AISIC, som är en samling med över 200 företag som Adobe, Apple, Microsoft, OpenAI, Nvidia och Meta, som nu ska samtala kring utvecklingen av AI, något som du kan läsa mer om här.

Artificial Intelligence Act

On Wednesday, Parliament approved the Artificial Intelligence Act that ensures safety and compliance with fundamental rights, while boosting innovation.

The regulation, agreed in negotiations with member states in December 2023, was endorsed by MEPs with 523 votes in favour, 46 against and 49 abstentions.

It aims to protect fundamental rights, democracy, the rule of law and environmental sustainability from high-risk AI, while boosting innovation and establishing Europe as a leader in the field. The regulation establishes obligations for AI based on its potential risks and level of impact.

Banned applications

The new rules ban certain AI applications that threaten citizens’ rights, including biometric categorisation systems based on sensitive characteristics and untargeted scraping of facial images from the internet or CCTV footage to create facial recognition databases. Emotion recognition in the workplace and schools, social scoring, predictive policing (when it is based solely on profiling a person or assessing their characteristics), and AI that manipulates human behaviour or exploits people’s vulnerabilities will also be forbidden.

Law enforcement exemptions

The use of biometric identification systems (RBI) by law enforcement is prohibited in principle, except in exhaustively listed and narrowly defined situations. “Real-time” RBI can only be deployed if strict safeguards are met, e.g. its use is limited in time and geographic scope and subject to specific prior judicial or administrative authorisation. Such uses may include, for example, a targeted search of a missing person or preventing a terrorist attack. Using such systems post-facto (“post-remote RBI”) is considered a high-risk use case, requiring judicial authorisation being linked to a criminal offence.

Obligations for high-risk systems

Clear obligations are also foreseen for other high-risk AI systems (due to their significant potential harm to health, safety, fundamental rights, environment, democracy and the rule of law). Examples of high-risk AI uses include critical infrastructure, education and vocational training, employment, essential private and public services (e.g. healthcare, banking), certain systems in law enforcement, migration and border management, justice and democratic processes (e.g. influencing elections). Such systems must assess and reduce risks, maintain use logs, be transparent and accurate, and ensure human oversight. Citizens will have a right to submit complaints about AI systems and receive explanations about decisions based on high-risk AI systems that affect their rights.

Transparency requirements

General-purpose AI (GPAI) systems, and the GPAI models they are based on, must meet certain transparency requirements, including compliance with EU copyright law and publishing detailed summaries of the content used for training. The more powerful GPAI models that could pose systemic risks will face additional requirements, including performing model evaluations, assessing and mitigating systemic risks, and reporting on incidents.

Additionally, artificial or manipulated images, audio or video content (“deepfakes”) need to be clearly labelled as such.

Measures to support innovation and SMEs

Regulatory sandboxes and real-world testing will have to be established at the national level, and made accessible to SMEs and start-ups, to develop and train innovative AI before its placement on the market.

Quotes

During the plenary debate on Tuesday, the Internal Market Committee co-rapporteur Brando Benifei (S&D, Italy) said: “We finally have the world’s first binding law on artificial intelligence, to reduce risks, create opportunities, combat discrimination, and bring transparency. Thanks to Parliament, unacceptable AI practices will be banned in Europe and the rights of workers and citizens will be protected. The AI Office will now be set up to support companies to start complying with the rules before they enter into force. We ensured that human beings and European values are at the very centre of AI’s development”.

Civil Liberties Committee co-rapporteur Dragos Tudorache (Renew, Romania) said: “The EU has delivered. We have linked the concept of artificial intelligence to the fundamental values that form the basis of our societies. However, much work lies ahead that goes beyond the AI Act itself. AI will push us to rethink the social contract at the heart of our democracies, our education models, labour markets, and the way we conduct warfare. The AI Act is a starting point for a new model of governance built around technology. We must now focus on putting this law into practice”.

Next steps

The regulation is still subject to a final lawyer-linguist check and is expected to be finally adopted before the end of the legislature (through the so-called corrigendum procedure). The law also needs to be formally endorsed by the Council.

It will enter into force twenty days after its publication in the official Journal, and be fully applicable 24 months after its entry into force, except for: bans on prohibited practises, which will apply six months after the entry into force date; codes of practise (nine months after entry into force); general-purpose AI rules including governance (12 months after entry into force); and obligations for high-risk systems (36 months).

Background

The Artificial Intelligence Act responds directly to citizens’ proposals from the Conference on the Future of Europe (COFE), most concretely to proposal 12(10) on enhancing EU’s competitiveness in strategic sectors, proposal 33(5) on a safe and trustworthy society, including countering disinformation and ensuring humans are ultimately in control, proposal 35 on promoting digital innovation, (3) while ensuring human oversight and (8) trustworthy and responsible use of AI, setting safeguards and ensuring transparency, and proposal 37 (3) on using AI and digital tools to improve citizens’ access to information, including persons with disabilities.